Jul

I morgon åker jag hem igen. En höstterminen är slut. En hösttermin där jag farit fram och tillbaka på alla sätt.

När jag är hemma är tillgång till dator dålig så det kanske inte blir så frekventa uppdateringar från min sida, men jag vet att ni överlever. Jag gör det. En vecka kvar till julafton, mina planer är inte helt färdiga än. Julafton blir i vanlig ordning lugn, Juldagen finns det förhoppningar om. Nyår är alltid en höjdpunkt, årets sista.

Ikväll har jag umgåts med klasskamrater till min granne, den ökände Waaaaaaye. Det blev lite vin och snurra flaskan lekan. Och efter en seg start blev det riktigt roligt.

handsjön!


de talar om ett evigt liv men jag är faktist trött, och jag vill fanimig ha rätt att ligga still när jag har dött!

Min mammas barndomskompis, Christina Kjellsson. Pratade med henne förra veckan och hennes femte skiva är på väg. Det blir spännande. Hon får ju winnerbäck att likna... vem är winnerbäck liksom?

Vad gör man?

Om man egentligen inte har råd att ge sig ut på fest?

Jo, man satsar 20 kronor på oddset och vinner 1400 kronor. Ja det gör man. Nu går vi ut och firar lite. Vi kanske ses, jag hoppas vi ses!

nya perspektiv

Johan, ta krunegård, jag är en vampyr - aner

Visst, det är ju en bra låt liksom.

Visst sjunger han "sitter och väntar på mål på parken?

Ehhhh, nä. Han sjunger "sitter o väntar modigt på sparken".

Ibland kan låtar få en hel annan innebörd.

natt

Skriver faktist uppsats, jag kan om jag vill, två sidor har det blivit ikväll.

Annars så har jag varit på SharksYou short film festival ikväll där min film "a magic night" visades. Var lite orolig i början. Filmen var ju ihopkastad väldigt snabbt. Men det visade sig att jag inte behövde skämmas, långt ifrån.

När jag sen kom hem till tornet så började branlarmet att tjuta, förvånad stod jag utanför och snart så välde de boende ut från tornet. Brandkåren kom och det visade sig att det var de boende på våning 13 som hade misslyckats vid matlagningen. Skoj att få se alla sina grannar dock.

levande sociopaters sällskap

Ikväll fick jag äran att trolla för socionomernas festeri, de hade en liten fest nere i allrummet och min granne Christoffer lovade dem att jag skulle trolla, självklart ville jag det.

Så vi ställde fram ett litet bord och alla satte sig runt det, ganska bra förutsättningar för trolleri. Inledde med min ambitious card routine där jag passade på att testa en ny idé. man lägger kortet med ansiktet uppåt någonstans i mitten av kortleken. sen bara knäpper man till på kortleken och pang så ligger kortet på toppen. fungerade mycket bra så den kommer jag fortsätta med. Sen avslutade jag rutinen med att plocka upp det valda kortet ur byxfickan, vilket gav stora reaktioner.

Andra trick jag körde var min fyra ess-rutin, min spongeballrutin, en snabb version av matrix, the biddle trick och traveller (vilken blev mycket lyckad) Jag höll väl på i cirka 20-25 minuter vilket jag anser vara bra. Behöver öva mer på sånt här trolleri där folk verkligen sitter ner och TITTAR. det är en väldig skillnad från krogtrollandet då yttre faktorer stör allt för mycket.

allt blev väldigt lyckat och tricken satt väldigt bra trots att jag till en början var lite skakig. det blev värmande applåder och en fruktansvärd studentsång som tack.

drömmar

Jag sa det precis, till en vän.

jag vill åka till Paris, dricka vin i ett fönster, lära mig franska och trolla på gatorna. det känns inte omöjligt. Trots att jag har extrem flygrädsla. Det kan nog gå. Jag fyller snart 23, skrämmande siffror. Men folk säger att jag är ung. så varför inte?

när man inte vet ut eller in

Varför förklara hur något känns när andra kan göra det åt en? Interpol!

I wish I could live free
Hope it's not beyond me
Settling down takes time
One day we'll live together
And life will be better
I have it here, yeah, in my mind

En ganska pissig dag med andra ord. Men man ska vara stor även i dessa stunder. Slå sig för bröstet och intala sig själv att det var nog lika bra. Men att besegra sitt huvud är nästan omöjligt. Det värsta med sånt här är att jag inte har någon aning om hur man börjar om. Var ska man börja?, hur ska man börja? Det är så svårt, när allt man tänkt och funderat på under en tid försvinner så blir allt framför en vidöppet och tråkigt.

Det finns säkert sjuhundra miljoner klyschor som kan vara till hjälp nu.

pang

Ibland slår en känsla till på bråkdelen av en sekund.

Sluta lura dig själv, skit i det här nu.

first rule of magic

Never EVER do the same trick twice.

Never EVER do the same trick twice. Never EVER do the same trick twice. Never EVER do the same trick twice. Never EVER do the same trick twice. Never EVER do the same trick twice. NEVER EVER DO THE SAME TRICK TWICE!

Så, då hoppas jag att jag lärt mig det.

Det blev en hoppig kväll. Först hit sen dit. Finns egentligen inte så mycket att säga. Imorn ska jag fixa min gamla trollerifilm så den blir redo att visas på den där filmfestivalen den nu ska vara med i. Minns inte namnet. Men men. Det är nog bäst att hoppa i säng nu, ska bara rensa min hals först, behöver lite vatten.

/Johan i tornet

Övning GER färdighet

En rolig sak jag lagt märke till på senaste tiden är att när jag lånar ut min kortlek till någon som vill visa mig ett trick så har alltid denna person otroliga svårigheter att hantera korten.

Bara något så enkelt som att hålla i kortleken kan se oerhört komplicerat ut. Hur svårt kan det vara. Jag försöker minnas om jag själv hade samma problem när jag började.  Är det så att det behövs övning till och med för att hålla i korten. Jag menar  "mechanics grip" eller "dealers grip" som det kallas borde ju alla kunna.

Helst lånar jag inte ut korten till någon då de har en tendens att bli misshandlade så att de knappt går att använda. Erfarenhet, det har jag fått en hel del.

Just nu funderar jag på öl. Ikväll. Men vart?





Det kan alltså vara svårare


Okej, att få damerna att försvinna klarar jag nästan nu. Men den sista produktionen är förjävlig rent ut sagt.

boys & girls of every age


Our man Jack is king of the pumpking patch, everyone hail to the pumpikin king now

RSS 2.0