Con-artist

Sjukdom är på ingång, jag känner det. Jag har ont i hårbotten, det brukar vara ett säkert tecken.

Så denna dag har jag spenderat med cola och chips framför TVn, det pågår något stort spektakel borta i Kina som de kallar för OS. Jag har tittat på det i dag och detta har jag upplevt... eller vad man ska kalla det.

Plask i vatten - Ja, hela dagen har badare från hela världen plaskat runt i en 50-metersbasäng. Jag vet att de simmar, men de tröttar ut mig. Hur jävla många distanser har de egentligen? 50 meter, 100, 200, 400, 1000? och hur många simsätt finns det? bröstsim, frisim, ryggsim, fjärilssim, hundsim? Och sen har de stafetter också? i alla simsätt, på alla distanser. Skiten tar ju aldrig slut. Och de jävlarna slår ju rekord hela tiden. Det är Världsrekord, Europarekord, Olympiskt rekord, Svenskt rekord, Personligt rekord, Opersonligt rekord. Det tar aldrig slut.

Boll i korg - Javisst! idag har Kina kastat gris med USA. Två saker har jag lagt märke till. De svenska kommentatorerna är så besvikna över att de inte låter lika coolt som de amerikanska, inte ens när de anstränger sig med geniala kommentarer som "James blockar S-K-I-T-E-N ur bollen" och på klingande svengelska "Oh my goooood" . En annan liten rolig detalj är att hela USAs korgboll- lag består av färgade spelare (förutom Jason Kidd) och dessa styrs (kontrolleras) av fyra vita, småfeta, medelålders män. Jag vet inte varför, men på något sätt känndes det lite roligt.

Fotboll - Är det någon som bryr sig om denna turnering? Glenn Strömberg låter måttligt intresserad. Chris Härenstam kan man inte gå efter, han är ju lyrisk till och med när han kommenterar Vattenpolo, vilket han gör. Jag har sett (hört) det.

Och alla dessa sporter man nu måste intressera sig för som svensk bara för att det är OS och vi verkar ha guldchans i lerduveskytte. Fatta... lerduveskytte... oh my goooood!