Con-artist

Sitter just nu i en datasal på jönköpings högskola. Har precis varit på en föreläsning med min syster.

Denna skola är större än vårt campus i Norrköping. Denna skola har därmed fler elever. Men här finns ingen Pasteria Angela. Så Norrköping är ändå bäst.

Klev förövrigt upp väldigt tidigt idag, klockan 07.45. Något jag inte gjort på den senaste tiden. Snart kommer Keno hit och sen ska vi gå och träffa vår kusin.

/Johan, som ej blivit religös.

Nu har jag varit tyst i några dagar.

Därför återvänder jag nu enbart för att meddela att det kommer vara tyst ett tag till. I morgon åker jag till Jönköping för att hälsa på min syster. Så passa på nu alla ljusskygga att titta fram i helgen och ha riktigt kul.

Jag har vänt på dygnet igen. Det är ett väldans arbete att vända tillbaka det.

Han ser på TV.

Men han har ingen DVD.

Lite tankar: Jon borde slänga sitt gips. CSN borde komma. DV borde dricka lite mer nu. Hultsfredssuget har kommt. Therese borde lära sig lite fler korttrick. Jon borde slänga sitt gips, ja, det borde han.

Just i detta nu sitter Aner och Bonzo på min soffa och pratar om hur man "raggar" på krogen. Bonzo berättade precis att fler människor har dött av att ragga på fel person på krogen än att ha ramlat ut för stup eller nått. Jag är inte säker för jag lyssnar inte riktigt.

Jag har filmat mitt senaste trick, "only four", mynttricket jag publicerade häromdagen. Problemet med tricket är att det är väldigt vinkelkänsligt och man har ingen aning om hur det ser ut när man sitter och övar på det. Efter att ha sett det ur "rätt" vinkel så är jag jävligt nöjd. Det ser SÅ mycket bättre ut än vad jag kunnat tro. Allt som behövs är finslipning och ett lite lägre tempo.

Klockan är väldigt mycket och snart ska nog mina gäster gå. Bara de lyckas reda ut livets stora fråga. Hur tjejer tänker. Jag frågar nog Simon om det tror jag. Han sitter säkert på svaret;)

God natt kära ni.

Sjukdom. Vilket skit. Precis nu.

Jag ska dock utmana den. Jag tänker låtsas som att den inte existerar och bara gå omkring som vanligt. Ingen sjukdom ska få stoppa mig denna vecka.

Annars så har jag hjälpt Aner i redigeringsrummet ikväll. Han gör en PR-film för en fotbollsspelare i Sirius. En jävla mittback, så nu har jag tittat på tre miljoner tacklingar och 700 tusen bortnickade inlägg. Lagom roligt var det.

Från och med idag är det vinterskor som gäller.

Det är väldigt tacksamt när den första snön kommer för då får vi alla något att blogga om. Ett gratis inlägg varje år om hur segt det är med snö. Det kan vara trevligt runt jul, men nu i november är den enbart störande. Och jag som ska ge mig ut nu. Fy bövelen!

Hoppas tornet står pall. På våning 11 blir stormen värre.

Ikväll ska jag försvara vår vånings heder i den årliga tornet kampen. Det lär väl bli som det blir med det, tror inte det blir några fingerfärdighetstävlingar. Då hade jag kunnat glänsa för fingerfärdig är jag, så in i norden.

Jag har lärt mig "the molecular four cut"... Det har bara tagit all min energi de tre senaste nätterna. Jag har hamnat lite i flourish-träsket.

I natt lyckades jag få ner "the daniel garcia project vol 1,2 & 3" En trollerifilm jag velat ha sedan sommaren 2007. tittade igenom den igår och tycker väl att den är lite halvtaskig. Men only four är ett trick som verkligen är värt att lägga ner tid på. Och tid kommer det verkligen att ta.

Simon tjatar om utgång ikväll. Frågan är om han behöver mig. Ska jag vara "wingman"?

Äntligen är det dags för lite korridormagi igen, världens kanske sämsta trolleriföljetång. Denna är jag faktist ganska nöjd med, vilket jag sällan brukar vara.


En icke färdigutvecklad spongeball rutin. Den får duga.

I Oskarshamn har jag icke tillgång till dator och internet. Men nu kan jag lugna alla er som varit oroliga. Jag lever fortfarande och jag är tillbaka.

Jag har suttit i en soffa större delen av veckan och arbetat mig igenom mängder av gamla VHS-filmer. Sen kryddade jag det hela med lite festande och ett besök på mitt gamla gymnasium. Tänk att jag ändå gjorde intryck där. Det trodde jag inte. Mina redovisningar var tydligen det man minns mest.

Så nu är jag här igen. För att göra livet surt för er. Jag antar att ni passat på att ha kul nu när jag varit borta.

I morgon åker jag hem till Oskarshamn igen. Hemma för första gången sen den 16:e augusti. Det är två och halv månad.

Åkte upp till Norrköping efter en sommar som jag helst inte minns. Jag visste att det är först i nkpg som saker kan börja gå åt något som helst håll. Nu är det snart vinter och livet har löst sig rätt bra skulle jag säga. Så resan hem igen känns ganska skön. Jag har iofs en hel del i huvudet. Men det är lyxproblem i allra högsta grad och jag väldigtlyckligt lottad just nu.

Bussresor brukar vara mycket bra till att fundera ut saker och kanske kommer jag fram till något i morgon. Kanske kommer jag på vad jag ska göra. Jag vill lita på det jag känner nu egentligen. MEN.

Osvuret är nog alltid bäst.

Det är lördagkväll och jag tar det bara lugnt. Var ett tag sen det hände senast och det känns bra.

Annars så har vinterkylan kommit till Norrköping, svinkallt är det. Så in i helvetes kallt. Så det är ganska skönt att inte behöva vara ute och springa. Just nu väntar jag på Martin och Sara som är och lyssnar på Håkan Hellström. De bör vara tillbaka snart.

Det snurrar i huvudet igen. Hur ska jag göra? Det är en evig jävla fråga som jag ställer mig varje minut.

Stay awake with me